Har du ändrat din syn på ”julskinkan på julbordet”? En väldigt kort och konkret fråga egentligen. Om du har grubblat något, tänkt lite, eller viftat bort en del, ta dig tid att läsa igenom dessa FYRA frågor och lämna ditt svar.  Oavsett åsikt är jag intresserad av din åsikt!

Jag skulle uppskatta enormt om du tog dig tid att svara. Om du vågar! Jag kommer inte att på något sätt peka ut, vidarebefordra eller ställa någon till svars, jag vill enbart ha din reflektion kring julskinkan! That´s it! Om du nu inte köper julskinka överhuvudtaget av nån anledning behöver du inte svara på dessa frågor, men kanske har du något du vill säga ändå?!

1.  Köper du julskinka som du gjort i alla år eller tänker du till lite extra? 
    
2. Skulle du vilja köpa en julskinka av en glad, krav-märkt, GMO-fri gris kanske? (motivera gärna)  
    
3. Om inte den skinkan du letar efter finns i din butik hur gör du då?
    
4. Priset för de ekoligska och kravmärkta julskinkorna ligger uppemot 200kr/kg. Är du beredd att betala det?

Som sagt, delge din EGEN åsikt och bry dig inte om andras!

En bortsprungen gris passerade oss här hemma på gården en tidig vårkväll 2008. Grisen har nu dock hittat hem igen! Ett grisliv som man kanske trots allt VILL leva!?

Det debatteras just nu vilt runt om i landet om avslöjande av grisarnas vanvård på svenska gårdar! Det är reaktioner i mångfald, tårar, bitterhet, besvikelse och förbannelse! Det finns inget slut på alla dessa känslor som fullkomligt svämmar över oss just nu! Dessa stackars små grisar som visas upp i TV-rutan!

Frågor ställs!
Swedish Meats ordförande Lars Hultström har fått sitt svinhus filmat av djurrättsaktivitser, och vad fick vi se? Grisarna är smutsiga och skitiga!!
En kommentar jag först reagerade starkt på! Grisar ÄR skitiga, dom bökar och smutsar ner för det är deras leverne, deras helt naturliga beteende! Att dom sen lever i trånga bås, utan halm är ju skandallöst om det stämmer. Båsens storlek inom all djurhållning styrs av lagar och regler. Har man kollat upp detta och jämfört? Båsen ska ha vissa mått i area och även strömedel som underlag.

Jag kan tycka att man på något sätt utnyttjar svenska folkets empati på fel sätt när man som aktivist går ut med personliga omdömen utan att ha tillräckligt på fötterna. Man vill se svenska folket gråta, ilsket byta kanal, stänga av TV:n, bli arga… Men sen då?? Vad är det man vill visa egentligen?? Reaktioner på missförhållanden, men vad kommer sen? Vad ska vi yttra oss om vad gäller förbättring? Vad är det vi svenska folken ska VILJA för våra grisars rätt? Egentligen? Är det relevant i dessa inlägg?

Missförstå mig rätt nu! Jag har själv gått 3-årig lantbruksskola och arbetat med både nötkreatur och svin. Man BÖR ha en god inblick innan man som ”utomstående” kommer med kritik!
 
Kunskap är A & O!
Vet aktivisterna hur grisar TRIVS att leva? Vet aktivisterna hur grisar beteer sig som kultingar, som medsyskon, som suggor, som galtar, eller som hungriga, eller nyfikna, eller oroade!?? Har man verkligen tillräckligt på fötterna för att yttra sig om grisarnas bästa? Aktivisterna vet ju ABSOLUT vad som INTE är okej. Dom vet en himla massa, men vad grundar dom det på? Vet svenska folket det? Eller litar vi blint på vad dom säger? Bara för att dom lockar oss till tårar? Är det här vi blir knäsvaga och VÄLJER vår åsikt, eller har svenska folket bättre förnuft att ta reda på fakta?

Självklart är det absolut ren vanvård av djuren om de får stå & växa i sin egen skit, trampa runt bland kadaver med svansbitningar och kroppsliga märken. Men hur sjutton kan man veta att djurägaren, ”bonden” i detta fallet inte uppmärksammat detta redan. Grisen som blivit svansäten kanske redan står på antibiotikakur?! Hur får man reda på såna fakta mitt i natten?? En gris som blivit riven av annan kanske även den redan fått veterinärvård och behandling därefter. En kulting eller sugga kanske avlidit av en eller annan anledning, det är ju sånt bonden upptäcker först vid morgonfodringen. Har en aktivist såpass stor kunskap så vederbörande kan yttra sig om att en gris ÄTER på en annan, eller bara nosar?? Syns det i mörkret?? Vad är det som säger att en nattlig filmning i en svinladugård ger en rättvis beskrivning och varför vill dom inte anläda DAGTID då själva djurskötseln pågår?

Varför ska det ENBART visas bilder/filmer på de utsatta djuren!? Varför inte visa hur en fin ”svinstia” ser ut, hur en god djurhållning bedrivs och där bonden själv får träda fram och berätta om sin vision? Varför inte?

Jag kan också tänka med ”lilltån”! Självklart för att skapa debatt OCH få opinion så det ”händer något”! Men VAD är det egentligen som ska hända! Kommer dom med några förbättringsförslag??

Vilka är dom? Vilka tjänstefolk är det som ska sätta sig ner vid sina välpolerade konferensbord och besluta i dessa frågor, vilken jälva inblick i djurhållningen har dom?? Dom vill såklart bara få tyst på aktivisterna! Va de, de hela gick ut på? Genomtänkt?

När dessa flitiga aktivister visar upp sig genom stormning av djurhållningens baksida, så borde dom för sjutton kunna visa upp hur det SKA se ut också! Föregå med gott omdöme får vi ju ofta höra!

 Hur ett välfungerat bondesamhälle verkar med goda medel, god djurhållning och fagert djuröga! Det här med ”djuröga” det var faktiskt nånting jag fick lära mig under 3år på lantbruksskolan. Man fick arbeta med både ungdjur, mjölkkor, i svinhuset med suggor och kultingar, med slaktdjuren och all omvårdnad därtill. Vi elver fick omdömden efter vår praktiska förmåga, däribland ”djuröga” som ETT betyg.

Djuröga
Förmågan att SE! Se på djuret. Lära känna djuret, se förändringar i beteende, uppfatta djurets signaler, såsom aptit, leverne, behov och ha förmågan att SE när nånting inte står rätt till. Som ex. kan jag nämna att man fick hålla koll på brunst, ögoninfektioner, juverinlflammation, försämrad aptit, lågmäldhet och allmän status. Det var otroligt viktigt att ha ett ”djuröga” fick vi lära oss. Kanske det viktigaste av allt. Förutom praktiskt arbete i djurstallarna fick vi även teoretisk kunskap i djurens beteeende, etologi, botanik, flora, kretslopp och djurhållning. Det ser jag som en GOD lärdom även om jag nu inte uttövar min kunskap i arbetet idag.

Hur kan man då som LEKMAN ge sig ut i pressen och påstå att man VET hur te x. grisar SKA leva!? Vad är ett missförhållande för en gris? Vad är ett normalt beteende för en gris, för en nyförlöst sugga etc etc… Finns alla dessa svar i ett mörkt djurstall nattetid?? Nä, jag tror inte de! Och min andra reaktion, HUR kan media, TV, tidningar etc KÖPA allt detta utan att vilja ha ”kött på benen”? Är det seriösa nyheter som presenteras för oss tycker ni? Knappast!

Visst, det som visas med bild, är sant! Det lurar inget öga! Men jag tycker nog att det poleras lite väl mycket på myntets baksida! Är det nödvändigt tro?

 Måste man överdriva för svenska folket? Är vi så skandal-beroende för att överhuvudtaget kunna reagera! Måste man skapa hemska scener för att väcka oss till liv?? Är det så? Hur ska det då inte se ut om 25år?? Måste myntets baksidan poleras desto mer, och djurhållningen försämras ytterliggare?? Jag bara undrar!

Vad sägs om RENA fakta och visar man en baksida,
kan man också visa en framsida!

Djurrättsaktivisterna brinner för djurens rätt, men jag tycker gott dom kan vinkla det hela med att VISA hur dom tycker det ska se ut också, och dessutom skaffa sig bättre kunskap! Vill man LÄRA någon nånting så har iaf. jag fått lära mig att det är positiv förstärkning som gäller! Vill man skapa debatt och upprördhet så plockar man fram det värsta! Så är de! Vad är deras syfte egentligen! Att bidra till en bättre djurhållning egentligen, eller att få folk att må dåligt, fälla en tår eller två och sen stänga av TV:n…

Jag är beredd att vidarebefodra samtliga åsikter till berörda parter.

Nu har jag suttit och funderat ett tag på detta med mat, matrester, överbliven middag, och allt svinn från kök och matlagning som går rakt ner i soporna! Hur duktiga är vi egentligen på att ”ta vara” på vår mat! Kanske kan vi bli lite bättre?? 
(Källa; Statistiska Centralbyrån)
 
Står det alltid NYLAGAD mat hemma hos er varje dag??
Lagar ni mat så det bara räcker till en middag? Hur mycket mat slänger ni i ert hushåll? Skulle ni kunna förbättra er på sikt?
Jag lagar aldrig mat till bara EN middag, det måste jag erkänna. Här finns alltid lagad mat i kylskåpet att värma, ta med som matlåda eller delar av som får fungera till nästkommande middag och jag avskyr att slänga mat. Hellre så försöker jag klura ut nåt fiffigt så det går att tas tillvara på.

Om vi tex. ska äta stekt fisk & potatismos på måndag, ja då blir det ofta fisk över som kan användas till pålägg, potatismoset blir stekta potatisbullar med fläsk o lingon. Överblivet fläsk blir en pasta carbonara…

Okej, vi tar en till!

Spagetti & köttfärsås på tisdag, då blir det köttfärssås till crepés på onsdag och pannkakor med sylt till soppan på torsdag! Finns det fortfarande köttfärssås kvar så blir det varma mackor till fredagkvällen eller en shepherds pie…

En till?
Helstekt kyckling i ugn med ris o tillbehör, de blir pastasås med kyckling en annan dag. Kycklingsandwish till utflykt. Eller kycklinglasagne, eller pastasallad med kyckling. Eller en god röra till bakpotatis etc etc etc… På söndag lyxar vi till det med en härlig slottsstek… Överblivet kött tärnas till köttsoppa, eller skivas tunnt till pålägg.

Dessa kycklingsandwish gör jag av helstekt kyckling som blivit över. Perfekt som utflyktsmat, tex i skolan.

Det blir stor skillnad i plånboken om man tänker såhär! Vi gör nu en matlista för en vecka så ska vi se.

Måndag
Köttgryta från söndagens storkok. Här behöver vi bara koka potatis eller ris och fixa en sallad.
Tisdag
(Kokar några extra ägg till frukosten så det finns till middan)
Det finns kokt potatis över från måndagens middag. Det blir med andra ord stekt potatis, korv, kokta ägg, och spenatsås.
Onsdag
Överbliven stekt korv, funkar fint i en makaronipudding idag. Bara koka pasta. Blanda tillsammans med korv i en form och grönsaker ur kylen. Ta vad som finns. På med en bechamelsås eller äggstanning.
Torsdag
Soppa! Vi gör en vegetarisk potatis och purjolökssoppa.
Fredag
Idag blir det biffar med rostade rotfrukter i ugn och vitlöksyoghurt. Potatis & purjolökssoppan mixas med stavmixer och används i smeten till biffarna.
Lördag
Överblivna biffar används till lunchbaguetter med rödbetssallad idag.
Två hela kycklingar åker in i ugnen. Kyckling fajitas i tortillabröd ikväll!
Söndag
Kycklingomelett till lunch.
Ugnspannkaka med äpple & fläsk till middag. Det finns säkert lite rotfrukter kvar såsom morötter, eller potatis som du också kan riva ner i ugnspannkakan.

Grötbullar bakar jag på överbliven havregrynsgröt.

ATT HANDLA HEM :
Nu förutsätter jag att mjöl, kryddor, mjölk, smör/olja,
såsredning & buljong finns hemma.
Högrev 75kr
Potatis 10kr
Korv 30kr
Ägg 20kr
Spenat 10kr
Pasta 10kr
Purjolök 5kr
Köttfärs 60kr
Rotfrukter 35kr
Turkisk yoghurt 15kr
2 hela kycklingar 120kr
tortillabröd 20kr
sidfläsk 30kr
Div. sallad 50kr

Totala summan för denna veckas mat ligger strax under 500kr! Och då har jag räknat med 2 vuxna & 2 barn. Summorna är naturligtvis på ett ungefär och variera såklart beroende på vart man handlar och vilket märke man köper osv. Men mellan tummen och pekfingret så tycker jag det är otroligt billigt och nånting man absolut borde tänka på om man har det knapert i plånboken! Budgetmat är aldrig fel lite då och då!

Nånting som jag tror att många är duktiga på att ta tillvara är bananer. Banankaka är väldigt populärt och funkar allra bäst med just övermogna bananer!

Nu vill jag ha era tankar och åsikter om detta!

• Hur tänker ni om bäst före datum och utgången mat?
• Vad är DITT bästa spartips vid matlagning?
• Hur tänker ni när ni handlar?
• Veckohandling med planering/impulshandling?

Så löd rubriken i ett mail jag fick efter jag lagt ut receptet
 ”Korvgryta med potatis & grönsaker”

Andra mail innehöll meningarna :

• ”visst äter vi korv, typ i nödfall”…
• ”ja, korv går väl hem, men helst inte”…
• ”intressant recept men jag föredrar rent kött”…
•  ”korv vet man aldrig vad det innehåller”… osv osv…

Jag kan faktsikt inte låta bli att skriva ännu ett korv-inlägg bara därför! Jag må vara gammaldags i mitt tänk om mat och föda, men låt mig då vara det! Det är jag stolt över, jag tycker om gamla seder & bruk. Jag älskar traditioner och förundras över hur man levde förr! Hav tålamod med mitt sinne men låt dig gärna smittas lite av mina tankar nedan…

Vet ni verkligen inte vad korv innehåller? Har ni aldrig läst innehållsförteckningen på en falukorv, grillkorv, hot dogs etc? Jag blir mäkta förvirrad faktiskt! Den otroliga konsumtion av just KORV som sker sommartid/semestertid och grilltider är förundransvärt hög! Är det så att det köpts hem korv ”bara för att” utan att man VET mer om korven i sig?? Jag trodde dom flesta visste vad korv innehöll, även att man inte begriper de kulinariska termerna inom livsmedelsindustrin! Malda kött & köttbiprodukter, div tillsatser javisst, kryddor etc etc…

Hur ska vi nu kunna reda ut begreppet om
korv är människoföda eller inte?? Hjälp mig med din åsikt nu är du snäll!

Här får ni min åsikt. Utan krussiduller, och utan pekpinnar till höger o vänster! Hoppa gärna på mig och påstå att jag inte vet nånting om vad jag stoppar i mig, om hur mkt äckligt som finns i korv man köper i affären osv osv! Jag tål det, bara ös på nu!

URGAMMAL MAT…
Att stoppa korv är en urgammal ”metod” att ta tillvara på ALLT från slakten förr i tiden. Inte bara en maträtt, utan också en familjestund i köket, gemenskap, tradition, något man var stolta över att man kunde frambringa ur sitt eget hushåll. Något man åt med anddakt precis som all annan mat man förfogade för själva.

OUPPFOSTRADE & BORTSKÄMDA?
Man tog tillvara på tarmen till korvskinn till att börja med, man använde späcket till utfyllnad, vilket också gör att korven blir saftig, mer smakrik och inte torr. Man använde restdelar såsom senor, hinnor, brosk, ”fulbitar” till att mala ner. Självklart går det att äta dessa ingredienser i mald form, det är bara våra tankar som är ologiskt uppfostrade.

”Köttet” till korven var det som blev ”över” när man valt ut de fina bitarna till grytor, färs, stek, lägg, julkinka osv…

VET DU HUR MAN GÖR EGEN KORV?
Det är absolut inget knasigt med att äta korv om man bortser från alla tillsatser som tillverkarna använder sig av IDAG. Men där har vi ju kommit en bra bit på väg vad gäller just tillsatser! Kanske vi om något år får se tillstatsfri falukorv till och med! Prova nån gång att göra din egen korv. Där har du möjlighet att själv välja köttdelar, övriga ingredienser & kryddor. Fjälster till korvskinnet (rengjord djurtarm, kan det bli mer naturligt??) finns fortfarande att köpa i mejeridisken i dom flesta mataffärer, speciellt framåt jul. Rökt den, koka, frys in, salta, vad som helst! Dagens moderna möjligheter borde ju lett till att vi konsumenter oftare tillverkade vår egen korv. Men så är inte fallet! Vi är för bekväma helt enkelt! Vi köper korv från affären full med tillsatser, sen klagar vi på tillsatserna när vi kommer hem!!??

MÅNGA MUNNAR ATT MÄTTA…
Tänk på hur det va att leva förr när man inte KUNDE eller fick kasta något från slakten, allt skulle tas tillvara för att mätta många munnar runt bordet! En fin tradition tycker jag och inget äckligt alls! Blodet från slaken tog man genast tillvara på och blodpalt till middag dagen efter stod ofta på bordet. Även blodkorven. Och för att inte tala om det hembakade platbrödet som höll sig färskt länge som var nåt av det allra nyttigaste och järnberikade man kunde få från egen gård. Som gravid fanns inga tabletter som niferex eller blutsafter att tillgå, däremot paltbröd, blodkorv och blodpalt.

NYA TIDER- BORTSKÄMDA TIDER!
Vi är duktigt bortskämda med maten idag om man tänker efter! De enda som duger åt oss numera är tydligen fläskfilén, undra om den överhuvudtaget utgör 1% av grisen…. Nä, inte ens det skulle jag tro! Det är lätt att ”dissa” korv, men mest tror jag att vi dissar den för att vi vet inte bättre! Vi vet inte VAD som har malts ner, vi vet inte om det är naturliga produkter, tillsatser eller annat ”skit” som vi ofta uttrycker. Och som den mänskliga faktorn påverkar oss så blir all vår okunskap negativt kritiserad på ett eller annat sätt. Varför inte ta reda på det, eller prova göra egen korv och få ett sundare samvete och kunskap därtill!

Jag hoppas på en fortsatt trevlig korv-debatt, slå bara inte ihjäl varandra nu mellan raderna är ni snälla!

• Är korv människoföda?
• Ingår korv i dina matvanor?
• Vilken är den godaste korven? mm mm…
• Vad du än har för åsikt om KORV så lämna ditt bidrag är du snäll!

Favoritkryddan hemma på köksbänken – cheddar!
En given favorit i mitt kök dessvärre med tillsats av glutamat…

Den femte grundsmaken umami!
Vad handlar egentligen glutamat om? Vad är det? Varför sån hysteri om denna tillsats? Är det farligt & vad kan vi göra för att undvika denna fälla??Att det debatteras & diskuteras friskt om denna smakförstärkare natriumglutamat har väl knappast undgått någon vid det här laget?

Glutmat, mononatriumglutamat; även förskönad kallad ”smakförstärkare” eller E 621 om man letar noga i innehållsförteckningarna. Denna tillsats har på sistone uppmärksammats rejält i media och på forum & debattsidor runtom på nätet! 

Vad är glutamat egentligen?
Glutamat är en syntetisk smakförstärkare som används som tillsats i pulversåser, soppor, kryddor, och ingår även i många konserverade livsmedel. Ren glutamat har ingen direkt smak i sig men har en förmåga att ”lyfta” fram andra smaker! Glutamat finns dessutom naturligt i kroppen som en signalsubtans i hjärnan. Denna mängd reglerar kroppen automatiskt av sig själv. Men överdosering av denna tillsats har visat sig ge migrän, illamående, nästäppa, aggressivitet, minnesstörningar, halsbränna, svettningar, koncentrationssvårigheter, tryck över bröstet & även aptitförhöjande för att nämna några biverkningar… Hur stor en överdos är variera mycket från person till person. 

Här följer några exempel på livsmedel innehållande glutamat :
(hämtad från; GP)

Stekfärdig Schnitzel (Scan)
Sparrissoppa (Knorr)
Skagenröra (Gourmetservice)
Småländsk sylta (Charkdelikatesser)
Leverpastej med gurka (Pastejköket)
Chorizo (Scan)
Läcköskinka (Scan)
Champinjonkorv (Snellman)
Laxfilé (Familjen Dafgård)
Buffalo Wings (Guldfågeln)
Grillad kyckling
Sourcream & onion chips (OLW)
BBQ oil (Caj P.)
Varma koppen (Blå Band)
Riskakor (Friggs)
Bearnaisesås (Coop)
Grönsaksbuljong (Knorr)
Texmexbiffar (Familjen Dafgård)
Dipmix (Estrella)
Aromat (Knorr)
Yellow curry spice mix (Santa Maria)
Grönsakskrydda (Knorr)
Nudlar (Nissin)
Rice snacks (Fantastic)
Grillkrydda (Santa Maria)

Håll ögonen öppna & undvik dessa tillsatser :
• E620 Glutaminsyra
• E621 Natriumglutamat (kallas även smakförstärkare)
• E622 Kaliumglutamat
• E623 Kalciumdiglutamat
• E624 Monoammoniumglutamat
• E625 Magnesiumdiglutamat

Vi ska nu höra vad våra kryddleverantörer tar för ställning i debatten! Företag som är tillfrågade är följande :

Aromia www.aromia.se
Aromboden www.aromboden.se
Oldenburgs Kryddor www.oldenburgskryddor.se
Borgeby Kryddgård www.borgebykryddgard.jetshop.se
Extodia www.extodia.se
Svampbutiken www.svampbutiken.com

Samtliga ovanstående företag har kontaktats och fått helt likställda frågor kring ämnet glutamat, de har blivit tillfrågade att svara på frågorna eller avstå. Samtliga är även informerade om dead-line för frågeställningen och när detta inlägg avsågs att publiceras på min blogg. Två av företagen har valt att inte svara överhuvutaget trots tidigare mail ang. glutamat! Dessa två företag är Extodia samt Svampbutiken! 

AROMIA SVARAR : 

Ni har ett brett utbud av kryddor, finns det kryddor ur ert sortiment som innehåller glutamat, isåfall vilka?
Vi har flera kryddor som innehåller syntetisk glutamat i vårt sortiment. För de kryddor som innehåller syntetisk glutamat är det angivet i innehållsförteckningen under respektive krydda i webbutiken samt på kryddpåsarna (titta efter: smakförstärkare,  e620-e625, glutamat). Vi kommer att gå igenom kryddornas innehållsförteckningar och se om vi ytterligare kan förtydliga vilka av kryddorna som innehåller syntetisk glutamat.

Hur ser ni på att informera konsumenterna om glutamatinnehållet?
 Är det något ni kan göra mer synbart så det blir lättare för konsumenten att urskilja?
Vi ger innehållsförteckning på alla våra kryddor. Som, vi nämnde i fråga 1 kommer vi försöka att tydlig göra detta ytterligare. Vi tar gärna emot förslag på hur vi kan göra det så tydligt som möjligt. 

Hur pass insatta är ni själva i debatten kring glutamat?
Vi måste erkänna att vi varit dåligt pålästa om skillnaderna på naturlig och syntetisk glutamat och de negativa effekterna som kan uppstå vid överdosering. Vi har nu efter att du ställt dessa frågor försökt att sätta oss in i ämnet.

Finns det några planerade framtidsplaner/åtgärder för att minimera denna tillsats i kryddor?
Vi har skickat frågan vidare till våra grossister med ett önskemål från oss att om möjligt utesluta syntetiskglutamat. Vid inköp av nya sorters kryddor till vårt sortiment kommer vi i största möjliga mån, försöka att undvika smakförstärkande tillsatser som E620 – E625.

Övriga synpunkter/kommentarer kommer också att publiceras!
Enligt de studier vi tagit del av kan människor vid långvarig överdosering av syntetisk glutamat utveckla en lång rad olika sjukdomstillstånd. Hur stor mängd som är en överdosering varierar från person till person. Några faktorer som har stor inverkan på en persons känslighet för glutamat är brist på vitaminer och magnesium i kroppen. Syntetisk glutamat är inget nytt påfund utan har använts i 100 år (uppfanns redan 1908), men förmodligen har mängden glutamat vi utsätts för ökat de senaste år tiondena.  Nu för tiden äts mycket industri/färdigmat vilka det ofta kan finnas höga halter syntetisk glutamat i. Man bör därför variera sin kost och äta mer ekologiska och kravmärkta produkter. Vi rekommenderar att man så ofta man kan/hinner lagar sin mat själv, med egna inköpta råvaror. Då finns en större möjlighet att påverka sitt intag av syntetisk glutamat.  En informativ sida om glutamat finns på: http://www.konsumentsamverkan.se/ 
Mattias Lyman 

AROMBODEN SVARAR :

Ni har ett brett utbud av kryddor, finns det kryddor ur ert sortiment som innehåller glutamat, isåfall vilka? 
I skrivande stund har vi nio st kryddblandningar som innehåller msg och
det är:
Västerås Grillkrydda
Kättförskrydda
Persillade
Italiensk Salladskrydda
Lammkrydda Special
Citronpeppar
Gratängkrydda m cheddarsmak
Kökskryddan
Dracula Spicemix

Hur ser ni på att informera konsumenterna om glutamatinnehållet?
Är det något ni kan göra mer synbart så det blir lättare för konsumenten att urskilja?
Vi har kunder som frågar oss vad msg står för och vad det är. Vi informerar då om msg och dess syfte och vi kommer även att skriva om det i vår kryddavdelning i webbshopen.

Hur pass insatta är ni själva i debatten kring glutamat?
Vi vet att det pratas mycket om msg, natriumglutamat, E621 just nu och vet att det finns ett fåtal människor som kan få allergisk reaktion om det ätit en måltid innehållande msg. Msg finns i stort sätt alla bulionger, pulversåser, halvfabrikat och livsmedelverket ha inte förbjudit msg i livsmedel heller. Vad jag har läst om msg så finns det inte några studier som styrker att man skulle få yrsel, hjärtklappning och liknande av msg.

Finns det några planerade framtidsplaner/åtgärder för att minimera denna tillsats i kryddor?
Vår kryddleverantör jobbar på att hitta blandningar på kryddor som inte behöver msg just för att det är så många som efterfrågar det. De har redan kommit med flera varianter tex persillade utan msg och mcitronpeppar utan msg. Det man bör veta då är att kryddorna blir inte lika orginalet utan smakar mindre.

Övriga synpunkter/kommentarer kommer också att publiceras!
Sen vill jag tillägga att vår leverantör använder sig av den renaste msg som finns och använder en näve msg till 25kg kryddblandning,  till skillnad mot Asien där de kan ta en näve till en måltid till fyra personer.  Med andra ord så innehåller våra kryddor ytterst lite msg.
Therese Brolén Aromboden     

SVAR FRÅN OLDENBURGS KRYDDOR :
Oldenburg har valt att sammafatta sitt svar till frågorna enligt följande :
Ca. 90% av våra blandningar gör vi själva, vi använder inte glutamat. Vi levererar till Findland, där det inte får finnas. Enda blandningen är Aromkryddan mig veterligen som vi köper färdig.  Inom 6-7 månader räknar vi med att Varas helt rena från det otyget
Med vänlig hälsning Rolf och Rigmor Oldenburg.

BORGEBY KRYDDGÅRD SVARAR :

Ni har ett brett utbud av kryddor, finns det kryddor ur ert sortiment som innehåller glutamat, isåfall vilka?
På vår hemsida kan man klicka på varje krydda och se vad innehållet är, glutamat står alltid angivet.

Hur ser ni på att informera konsumenterna om glutamatinnehållet? Är det något ni kan göra mer synbart så det blir lättare för konsumenten att urskilja?
Information finns alltid om det finns i blandningen.Om kunden kan läsa finns informationen tillgänglig.

Hur pass insatta är ni själva i debatten kring glutamat?
Vi förstår inte ivret över denna tillsats, det finns ju naturligt, mer eller mindre, i all mat. Tex skaldjur och parmesanost innehåller naturligt extremt stora mängder glutamat, och det kan folk äta med glädje, men står det sen att det finns glutamat i en kryddblandning, där man kanske använder 10 g av blir det ett ramaskri ( då det kanske totalt är 0,2 g glutamat). Debatten är missvisande och det saknas grunder och studier som bevisar fakta. Folk blir så lätt uppskrämda av medier att det är skrämmande, istället för att ta reda på fakta.

Finns det några planerade framtidsplaner/åtgärder för att minimera denna tillsats i kryddor?
Den dagen som livsmedelsverket förbjuder glutamat i livsmedel och butikerna tar bort kött, skaldjur, parmesanost ur sitt sortiment kommer även vi att ta bort det ur våra kryddblandningar.

Övriga synpunkter/kommentarer kommer också att publiceras!
Glutamat är samma sak som Umami, även kallat den femte grundsmaken. Översätter man Umami från japanska betyder det delikat. Smaken Umami upptäcktes av en japansk forskare redan 1908 men nådde tyvärr inte våra läroböcker. Den har visat sig vara aminosyran natriumglutamat, och nyligen har man upptäckt att det med största sannolikhet är en femte grundsmak. Vi säljer ren Umami, då efterfrågan är stor.
Med Vänlig Hälsning Anna Borgeby Kryddgård HB