Rödbetor har lite blivit mitt ”mission impossible” ett tag… Jag AVSKYR rödbetor! Trots detta så verkar det ju himla gott när jag sett bilder med rykande nykokta rödbetor med en klick smör & lite flingsalt på och när jag hört folk prata om hur otroligt gott det är med chevrébakade rödbetor med pinjenötter, eller ugnsbakade med fetaost osv osv… Varje gång jag gick förbi dom färska rödbetorna i grönsaksavdelningen sneglade jag misstänksamt på dom där dom låg… Hemska rödbetor!! Men så köpte jag på mig en påse! Ett ren tvångshandling! Påsen blev sen liggandes väldigt länge i kylen tills jag en dag fick tummen ur, eller snarare bemästra min tjurskallighet att överhuvudtaget vilja tillaga något så oätligt som just rödbetor…
Nåja! Nu är det gjort och jag kan inte annat än utbringa ett lite förläget förlåt till dessa godingar! Ni är så vackra, mina älskade rödbetor! Jag ska aldrig mer stirra surt på er där i grönsaksdisken! OK?!
Jag har nu provat två varianter. Den förstnämnda var lättkokta rödbetor som jag sedan efterbakade i ugn med chevréost, pinjenötter och med lite ringlande honung över! Nä, det gick inte hem, men de var inte rödbetornas fel utan chevréosten som verkligen inte blev tilltalande i smaken efter en skjuts i ugnen!
Nästa ”mission” blev kokta rödbetor, helt naturella och med bara en klick smör och lite salt! Det var här, i detta ögonblick jag fick en annan syn på dessa knölar! 
Att ersätta potatis med denna delikatess borde ju bli hur gott som helst! Så idag åkte dom ner i kastrullen igen för att sedemera serveras tillsammans med stekta isterband och gräddstuvad purjolök! Behöver jag säga att det blev otroligt gott! 
Älskade betor!
Isterband med gräddstuvad purjolök och kokta rödbetor med lite flingsalt!! En ny husmans favorit!
